Konvertera från direktverkande el: så väljer du rätt väg 2025

Direktverkande el är enkelt – tills vintern kommer. Då blir varje kallnatt dyr och komforten ojämn. Att konvertera till ett modernt system handlar om två saker: lägre kostnad och jämnare värme i hela huset. Antingen tar du den snabba vägen med luft–luftvärmepump som komplement, eller så gör du det ordentligt med vattenburen värme och värmepump. Resten är undantag.

Stödstatus & ROT 2025 (kort): Småhusbidraget för energieffektivisering är stängt för nya ansökningar. ROT gäller på arbetskostnaden och är tillfälligt höjt till 50 % för betalningar mellan 12 maj–31 dec 2025 (tak per person). Kontrollera alltid aktuell information hos Skatteverket/Boverket.

TL;DR

• Snabb payoff: Sätt en luft–luftvärmepump i husets största ytor och behåll elradiatorer i små rum. Typisk investering ~35 000 kr, ofta ~3–4 års återbetalning.
• Störst besparing & komfort: Byt till vattenburet + luft–vatten/bergvärme. Större investering (från ~200 000 kr) men långsiktigt lägst drift och varmvatten på köpet.
• När på året? Bäst under sommar/renovering när huset klarar sig utan värme några dagar. Vinter går – men planera för kallnätter.
• Röd tråd i guiden: Vi visar hur installationen går till, hur lång tid det tar, vad som brukar strula – och hur du undviker det.

Vad innebär konverteringen egentligen?

Att lämna direktverkande el är inte “att byta element”. Du går från rum‑för‑rum‑värme till ett distribuerat system där en värmepump värmer vatten som sedan cirkulerar genom huset. Det kräver projektering, rördragning och injustering – men resultatet är ett system som ger jämn värme, lägre driftkostnad och som kan växa med huset.

Vad som faktiskt installeras

• Värmekälla: luft–vattenvärmepump eller bergvärmepump (producerar värme + ofta varmvatten).
• Distribution: rör (PEX/alu‑PEX/koppar) som dras snyggt längs golv, väggar eller dolt.
• Emitter: radiatorer med stor yta, fläktkonvektorer eller golvvärme – dimensionerade för 35–45 °C framledning.
• Styrning: värmekurva, cirkulationspump, termostater och ibland rumsgivare.

Det som tas bort eller ändras

• Elradiatorer i rum som konverteras försvinner (elslingor säkras/avslutas).
• Separat varmvattenberedare kan ersättas/kompletteras om värmepumpen tar VV.
• Elcentral/huvudsäkring ses över – belastningen flyttas från många små elradiatorer till en värmepump.

Vanliga missuppfattningar

• “Jag byter bara element.”Inte tillräckligt. Utan rätt rördragning, flöde och kurva blir resultatet dyrt och ojämnt.
• “Högre framledning löser kalla rum.”Kortsiktigt kanske – men du tappar verkningsgrad. Rätt dimensionerade emitter är nyckeln.
• “Man måste riva hela huset.”Nej. Rören kan ofta dras synligt men snyggt längs socklar/vägg, eller via källare/vind. Rivning behövs främst om du vill dölja allt.

Överblick: delarna i ett vattenburet system

Så går en installation till – steg för steg

En lyckad konvertering är ett hantverk i flera små moment. Här är flödet som bra installatörer följer – och vad du som husägare behöver veta.

1) förstudie och projektering (1–2 veckor inkl. offert)

• Platsbesök: genomgång av planlösning, rumsanvändning, elcentral, möjlig rördragning.
• Värmebehov per rum: enkel beräkning utifrån yta, fönster och klimatzon.
• Val av system: luft–vatten eller bergvärme, samt vilka rum som får radiator/konvektor/golvvärme.
• Underlag till offert: ritning över rörstråk, antal och typ av emitter, krav på framledning (mål 35–45 °C), styrning och dokumentation.

Tips: be om separerade poster i offerten (värmepump, rör/arbete, elarbete, återställning). Det gör jämförelsen enklare.

2) förberedelser hemma (0,5–2 dagar)

• Röj ytor där rör ska dras och där radiatorer/konvektorer ska sitta.
• Elradiatorer i rum som konverteras demonteras (kablar säkras av elektriker).
• Placering utedel/innedel förbereds: underlag, dränering för kondens, håltagning.

3) rördragning och montage av radiatorer (1–3 dagar)

• Rör (PEX/alu‑PEX/koppar) dras längs vägg/golv, via vind/källare eller dolt.
• Genomföringar borras och skyddas.
• Emitter monteras: rätt höjd, fria luftvägar och serviceutrymme.
• Tryckprov på rören innan väggar/golv återställs.

4) installation av värmepump och elarbete (0,5–1,5 dagar)

• Luft–vatten/bergvärme ställs och ansluts mot systemet och VV‑beredning.
• El: matning, säkringar och styr kopplas.
• Kommunikation/styrning: rumsgivare, värmekurva, ev. app.

5) fyllning, luftning och injustering (0,5–1 dag)

• Fyll systemet, lufta radiatorer/konvektorer systematiskt.
• Ställ in värmekurvan så huset klarar kallt väder utan att passera lågtemp‑spannet.
• Flödesbalans: justera ventiler så varje rum får sin del – annars blir vissa rum för kalla och andra för varma.

6) återställning och städ (0,5–1 dag)

• Ytskikt där man borrat eller öppnat återställs enligt offert.
• Genomgång av funktion och serviceintervall.
• Protokoll: lämnas över (tryckprov, inställningar, kurva, garantier).

Normal tidsåtgång: 3–7 arbetsdagar för ett normalstort hus när material finns hemma. Bergvärme kan ta längre p.g.a. borrning.

vad händer under installationen – blir huset kallt?

• Huset kan vara delvis utan värme några timmar när systemet kopplas om. Planera installationen när vädret är milt – eller ha extra elelement/fläktar till hands.
• Varmvatten kan vara begränsat under en del av tiden (fråga om temporär lösning i offerten).

när på året är det smartast?

• Sommar/tidig höst: enklast – huset klarar sig utan värme, öppna fönster vid damm/rivning, snabb återställning.
• Vinter: möjligt, men planera för kallnätter och temporär värme.
• Vid renovering: samordna så rördragning kan döljas och återställningen blir billigare.

vanliga fel – och hur du undviker dem

• För få/ för små emitter → kräver hög framledning → sämre ekonomi. Åtgärd: dimensionera för 35–45 °C.
• Ingen flödesinjustering → rum blir ojämna. Åtgärd: kräv protokoll.
• Dålig placering av utedel → ljud/kondensproblem. Åtgärd: rätt underlag, dränering, avstånd.
• Ingen dokumentation → svårt att felsöka. Åtgärd: be om kurvinställning, tryckprov, lista på komponenter.

Kostnad och återbetalningstid

Prislappen är det som avgör för de flesta. Och ja – det är en rejäl investering. Men sätter man siffrorna i perspektiv blir kalkylen ofta bättre än väntat.

Vad det brukar kosta

Not: delvis vattenburet blir sällan billigare i längden – du betalar ändå för de stora delarna (pump, huvudrör, arbete).

Hur snabbt det lönar sig

För en normalvilla på 160 m² som idag förbrukar 18 000 kWh/år för värme och varmvatten, vid elpris 2 kr/kWh:

• Luft–luft: sparar ca 5 000 kWh/år → ~10 000 kr/år → återbetald på 3–4 år.
• L/V konvertering: sparar ca 10 000–11 000 kWh/år → ~20–22 000 kr/år → återbetald på 9–11 år.
• Bergvärme: sparar ca 12 000–13 000 kWh/år → ~24–26 000 kr/år → återbetald på 12–14 år.

ROT gör skillnad

Under 2025 kan du dra av 50 % av arbetskostnaden (tak 50 000 kr/person). För en full konvertering kan det kapa 30–50 000 kr direkt – vilket kortar återbetalningstiden med ett par år.

Slutsats

En luft–luft är snabb payoff – “här och nu”-lösning. Full konvertering tar längre tid att räkna hem, men ger komfort, varmvatten och trygghet för 20+ år. Det är en klassisk balans: vill du ha snabb vinst eller störst utdelning över tid?

Offert och upphandling

En bra offert gör halva jobbet. Den ska tala om vad som byggs, hur det görs och vilka siffror som gäller efteråt. Använd nedan som mall när du ber om pris.

Vad som alltid ska ingå (klipp‑och‑klistra)

Prisstruktur – be om uppdelade poster

• Värmepump (maskin)
• Installation rör/VVS
• Elarbete
• Återställning (målning/snickeri)
• Material (rör/emitters/tillbehör)
• Resor/övrigt

Uppdelning gör att du kan jämföra äpplen med äpplen och nyttja ROT rätt.

Frågor till installatören (innan du väljer)

• Hur säkerställer ni låg framledning i mitt hus?
• Varför just den här pumpstorleken? Vad händer om vi går upp/ner en modell?
• Hur drar ni rören – synligt/dolt – och hur ser det ut i praktiken?
• När får jag injusteringsprotokoll och vem följer upp efter två veckor i kyla?
• Vad gäller för ljud och placering av utedel – kan jag se en tidigare installation?

Checklista för slutbesiktning

• Systemet håller bör‑temperatur i huset med ≤45 °C framledning i normal kyla.
• Delta‑T är rimligt (tydligt svalare retur än framledning).
• Injusteringsprotokoll, kurvinställning, tryckprov och komponentlista överlämnade.
• Utedel står stabilt, kondensvatten avleds, ingen resonans/ljud inomhus.
• App/styrning fungerar och du har fått en kort genomgång.

Tips: Begär två referensobjekt i samma hustyp och ring ägarna. Fråga hur första vintern gick – det säger mer än brochyrer.

Vanliga frågor från husägare

Kan jag bo kvar under installationen?
Ja. Räkna med hantverkare i huset 3–7 dagar och kortare perioder utan värme/varmvatten vid inkoppling. Planera gärna för milt väder eller ha temporär elvärme redo.

När på året är det bäst att konvertera?
Sommar/tidig höst är enklast – huset klarar sig utan värme och damm/rivning är lättare att hantera. Vinter funkar, men planera för kallnätter och tillfälliga lösningar för värme/VV.

Måste alla rum få radiatorer/golvvärme?
Vid full konvertering: ja, i princip. Uteblivna rum tvingar ofta upp framledning för resten och försämrar ekonomin. Undantag: förråd/garage eller rum som ändå ska renoveras snart.

Är “delvis vattenburet” ett bra mellansteg?
Bara i tydligt avgränsade zoner (separat våningsplan/garage). De stora kostnaderna tillkommer ändå, så payback blir ofta sämre än antingen luft–luft som komplement eller full konvertering.

Hur länge är huset utan värme?
Oftast bara i samband med inkoppling, några timmar. Be installatören schemalägga så mycket som möjligt när temperaturen är mild.

Hur mycket kan jag göra själv?
Rivning/röjning och ytskikt går bra. Rör, el och injustering ska göras av fackmän – både av säkerhetsskäl och för att garantier/försäkring ska gälla.

Ger synliga rör sämre resultat än dolda?
Nej. Det handlar mest om estetik och kostnad. Synligt dragna rör längs sockel kan bli snygga och ger enklare service.

Hur vet jag att systemet är “lågtemp” på riktigt?
Huset håller värmen i normal kyla med framledning 35–45 °C och tydligt svalare retur (bra delta‑T). Be om injusteringsprotokoll och kurvinställning vid överlämning.

Hur mycket låter en luft–vattenvärmepump?
Rätt placerad utedel låter ungefär som ett tyst kylskåp på håll. Viktigast är stabilt fundament, avstånd till sovrum/grannar och att kondensvattnet leds bort.

Vad händer första vintern?
Räkna med fintrimning. Logga innetemperatur/el och be installatören justera kurvan efter ett par veckor av verklig kyla.

Behöver jag bygglov eller tillstånd?
Sällan för själva radiatorerna/rören. Utedel kan omfattas av lokala regler (buller/placering). Kolla med kommunen om du är osäker.

Påverkar elnätsabonnemanget något?
Ja, du går från många små elradiatorer till en större maskin. Be elektrikern se över huvudsäkring/3‑fas och diskutera effektvakt/lastbalansering.

Hur fungerar varmvatten i det nya systemet?
Ofta producerar värmepumpen även VV. Du kan schemalägga VV när elen är billig (sol/batteri/natt) för extra besparing.

Vad kostar återställningen?
Beror på hur mycket som ska döljas. Synliga rör kräver mindre åtgärd. Be om separat rad i offerten för målning/snickeri så jämförelsen blir rättvis.

Hur länge håller systemet?
Värmepump 12–18 år vid normal drift. Rör och radiatorer betydligt längre. Regelbunden service och rätt kurva förlänger livslängden.

Slutsats

Att konvertera från direktverkande el är inte ett enkelt byte av element – det är ett helt nytt sätt att värma huset. Projektet kräver planering, hantverk och investering, men ger tillbaka i form av lägre kostnader, jämnare värme och ett system som är redo för framtiden.

För vissa husägare räcker en luft–luftvärmepump som snabb lösning. För andra är det först när hela huset blir vattenburet som kalkylen går ihop och komforten når nästa nivå. Oavsett väg handlar konverteringen i grunden om att ta kontroll: över elräkningen, över inomhusklimatet och över hur huset klarar kommande vintrar.

Och kanske är det just det som är den största vinsten. När systemet är injusterat och kurvan sitter, blir värmen något du inte längre behöver fundera på. Den bara finns där – tyst, jämn och pålitlig, oavsett hur många minusgrader som väntar utanför.