Värmepump - jämför och spara? Jämför offerter

Frånluftsvärmepump – pris, regler och lönsamhet (2025)

Frånluftsvärmepump (FLVP) återvinner värmen ur den luft som ventileras ut ur huset och använder den till att värma både radiatorer/golvvärme och tappvarmvatten. Den passar särskilt bra i villor och radhus med mekanisk frånluft (vanligt i hus byggda från 90‑talet och framåt) – och där uteplats, tomt eller borrning för bergvärme inte är praktiskt. Investeringen är lägre än för bergvärme, högre än för luft‑luft, och toppeffekten är begränsad vilket gör att elpatron ofta hjälper till de kallaste dagarna. Rätt dimensionerad och installerad ger FLVP stabil komfort, uppdaterad ventilation och tydligt lägre årskostnad jämfört med direktverkande el.

TL;DR

  • Passar bäst när: Huset har mekanisk frånluft och vattenburen värme. Ger värme + varmvatten och byter/ersätter befintlig frånluftsfläkt.
  • Ekonomi: Lägre investering än bergvärme; högre än luft‑luft. Besparingen beror på husets behov och elpris – typiskt god för mindre/medelstora hus. ROT kan sänka kostnaden.
  • Prestanda i korthet: Års‑SCOP ofta runt 2–3 för värme (något lägre för varmvatten). Kalkylen påverkas mycket av ventilationsflödehusets värmebehov och elpris.
  • Begränsningar: Begränsad toppeffekt → elpatron hjälper vid sträng kyla. Inte optimal i hus med självdrag utan kanaler/ombyggnad. Rätt kanaldragning och injustering är avgörande.
  • Välj FLVP om: Du vill uppgradera ventilationen och få en allt‑i‑ett‑lösning för värme + varmvatten utan borrning/markarbete.
  • Överväg i stället: Luft‑vatten (större besparing när bra uteplacering finns) eller bergvärme (högst besparing, högst investering) – jämför i kalkylatorn.

Så fungerar en frånluftsvärmepump

En frånluftsvärmepump (FLVP) återvinner värme ur husets frånluft – den uppvärmda inomhusluft som ändå ska ventileras bort – och använder energin till att värma vatten till radiatorer/golvvärme och tappvarmvatten. Systemet ersätter normalt den befintliga frånluftsfläkten och blir därmed både värmekälla och ventilationsaggregat i ett.

Så fungerar en frånluftsvärmepump

Principen steg för steg

  1. Varma rum ventileras via kanaler till en FLVP‑inomhusdel.
  2. Köldmediet i pumpens förångare tar upp värme ur frånluften (även när utetemperaturen är låg).
  3. Kompressorn höjer temperaturen så att energin kan avges i en kondensor till husets vattenburna system och till tappvarmvatten.
  4. Den avkylda luften blåses ut (avluft). Vid köldtoppar hjälper en inbyggd elpatron till för att säkra komfort och varmvatten.

Viktiga komponenter

  • Inomhusdel med kompressor och styrning: skåpet där värme tas tillvara och distribueras till värmesystemet.
  • Värmebärare: vatten till radiatorer/golvvärme.
  • Varmvattenberedare/tank: integrerad eller separat, dimensioneras efter hushållets behov.
  • Ventilationskanaler och fläkt: säkerställer rätt frånluftsflöde från kök, badrum och våtutrymmen.

Prestanda och begränsningar

  • Effekten begränsas av ventilationsflödet: pumpen kan bara återvinna den energi som finns i den luft du ventilerar ut. I större hus eller vid mycket kalla dagar räcker ofta inte återvinningen ensamt – då toppar elpatronen.
  • Säsongsprestanda (SCOP): typiskt cirka 2–3 för rumsuppvärmning och något lägre för tappvarmvatten. Rätt dimensionerat flöde och låg framledningstemperatur i radiatorer/golvvärme höjer verkningsgraden.

När passar frånluftsvärmepump bäst?

  • Hus med mekanisk frånluft (kanalsystem finns eller kan ordnas) och vattenburen värme.
  • Små till medelstora villor/radhus där lägre investering än bergvärme önskas och uteplacering av stor utedel (luft‑vatten) inte är möjlig eller önskvärd.

När kan andra lösningar vara bättre?

  • Hus med självdrag utan kanaler (kräver ombyggnad för FLVP).
  • Hus med mycket högt effektbehov eller höga framledningstemperaturer – där bergvärme eller ett modernt luft‑vatten‑system ofta ger högre besparing.
  • När tilluft med värmeåtervinning och komfortkyla via ventilationsluft prioriteras – då kan FTX + separat värmekälla vara mer lämpligt.

Ljud och placering

Placera inomhusdelen i teknikutrymme, groventré eller liknande. Använd vibrationsdämpning och undvik direkt angränsning mot sovrumsväggar. Säkerställ tillgänglig serviceyta framför aggregatet och att kanaldragningen möjliggör rätt flöde och enkel filterservice.

Lönsamhet och dimensionering

En frånluftsvärmepump blir lönsam när tre saker samspelar: ditt årliga värmebehov, elpriset och pumpens verkliga verkningsgrad (SCOP) i just ditt hus. Till skillnad från luft–vatten och bergvärme bestäms toppeffekten i hög grad av hur mycket frånluft du ventilerar ut. Det innebär att rätt dimensionerad ventilation och ett vattenburet system med låg framledningstemperatur är nycklarna till bra ekonomi.

Lönsamhet och dimensionering

Vad som påverkar ekonomin mest

Elpriset styr värdet av varje sparad kilowattimme. Högre pris ger snabbare återbetalning. Husets värmebehov – rumsuppvärmning + tappvarmvatten – sätter den övre gränsen för hur mycket du kan spara. Pumpens SCOP avgör sedan hur stor del av detta behov som kan täckas med kompressordrift i stället för direktel. I de kallaste perioderna hjälper elpatronen till, vilket sänker säsongsprestandan något.

En enkel grovkalkyl

Börja med årsbehov för rumsuppvärmning och tappvarmvatten. Anta därefter en rimlig säsongsprestanda: många småhus landar i praktiken på SCOP 2–3 för uppvärmning och något lägre för varmvatten. En förenklad uppskattning av el efter installation blir då ungefär: rumsuppvärmning dividerat med SCOP för värme plus tappvarmvatten dividerat med SCOP för varmvatten, med ett litet tillägg för elpatron vid köldtoppar. Skillnaden mot tidigare elanvändning gånger ditt elpris ger en första indikation på årlig besparing och återbetalningstid.

Dimensionering – luftflöde och framledning

Frånluftsvärmepumpen kan bara återvinna den energi som finns i frånluften. Ventilationen dimensioneras i första hand för luftkvalitet, inte för att maximera värmeuttaget. I praktiken betyder det att en modern FLVP ofta levererar jämn basvärme i intervallet några kilowatt medan elpatron tar topparna. Samtidigt påverkar radiatorer och golvvärme utfallet: lägre framledningstemperatur ger högre verkningsgrad, särskilt vid mildare väder. Om ditt system kräver hög framledningstemperatur kan det vara klokt att komplettera med större radiatorytor eller lägre kurva för att få bättre säsongstal.

Varmvatten och hushållets profil

Hög varmvattenanvändning påverkar kalkylen mer för en frånluftsvärmepump än för bergvärme, eftersom verkningsgraden för varmvatten normalt är lägre. Större familjer eller många duschar per dag ger därför större betydelse åt hur väl varmvattenberedaren är dimensionerad och hur styrningen prioriterar mellan rumsuppvärmning och tappvarmvatten.

När blir återbetalningen svag?

Om huset redan har en effektiv värmekälla, om värmebehovet är lågt eller om ventilationen är begränsad blir besparingen mindre. I hus som kräver mycket hög framledningstemperatur, eller där vattenburen värme saknas, finns ofta bättre alternativ. En tidig indikation är att kombinera ditt årliga behov med ett försiktigt antaget SCOP och jämföra besparingen med en realistisk total investeringskostnad inklusive elarbete och VVS.

Pris, ROT och förväntad besparing

En frånluftsvärmepump (FLVP) ligger normalt lägre i investeringskostnad än bergvärme och ofta i nivå med – eller något under – luft‑vatten. Ekonomin blir bäst i små till medelstora hus där det redan finns mekanisk frånluft och vattenburet system.

Prisnivåer 2025 (typiska intervall)

  • Grundbyte FLVP → ny FLVP (kanaler i gott skick): ca 80 000–120 000 kr.
  • Nyinstallation i hus med mekanisk frånluft men äldre kanaler/åtgärder krävs: ca 100 000–140 000 kr.
  • Tillägg/optioner: större beredare/buffert, extra ljuddämpning, inomhusvibrationsdämpare, nytt expansionskärl, styrmoduler: +5 000–25 000 kr.

Intervallen varierar med fabrikat, effektklass, varmvattenvolym och lokala installationsförutsättningar.

Vad driver priset upp eller ned?

  • Ventilationskanaler: behov av rengöring, tätning, nya ljudfällor eller omdragning från kök/badrum.
  • El & VVS‑arbete: elmatning (säkring/3‑fas), nya shuntar/pumpar, avstängningar och avluftningar.
  • Varmvatten & komfort: integrerad vs. separat beredare, snabb VV‑laddning, extra legionellacykel.
  • Effektklass/styrning: inverterstyrd kompressor, större effektspann, uppkopplad styrning.

ROT – så påverkar det kalkylen

  • Vad som omfattas: ROT gäller på arbetskostnaden (inte på maskin/material).
  • Nivå: 30 % som huvudregel. Under 2025 finns en tillfällig höjning till 50 % under en del av året. Din faktiska reduktion beror på arbetsandelen i offerten och ditt kvarvarande ROT‑utrymme.
  • Praktiskt: be installatören specificera arbetskostnaden tydligt så att ROT kan beräknas korrekt.

Exempel – snabb överslagskalkyl

Antag husets årliga behov: rumsuppvärmning 12 000 kWh och tappvarmvatten 3 000 kWh. Med FLVP som i snitt ger SCOP 2,5 för värme och SCOP 2,2 för varmvatten blir uppskattad el efter installation:

  • Uppvärmning: 12 000 ÷ 2,5 ≈ 4 800 kWh
  • Tappvarmvatten: 3 000 ÷ 2,2 ≈ 1 360 kWh
  • Summa efter: ≈ 6 160 kWh/år (före: 15 000 kWh/år)

Vid 1,70 kr/kWh ger det ungefär besparing 15 000 − 6 160 = 8 840 kWh × 1,70 ≈ 15 000 kr/år.

Om investeringen (maskin + installation) är 110 000 kr och arbetsandelen 40 % blir ROT‑avdrag ≈ 13 000–22 000 krberoende på sats. Nettokostnad ≈ 88 000–97 000 kr. Enkel återbetalning ≈ 6–7 år (utan hänsyn till ev. service/underhåll, framtida elpris eller komfortvärde).

Utbud & val – hur skiljer sig modellerna?

  • Effekt och flöde: FLVP begränsas av ventilationsflödet; välj modell med effektspann som matchar ditt hus (baslast 2–5 kW kompressor är vanligt, elpatron tar toppar 6–9 kW).
  • Varmvatten: integrerad beredare 170–270 l eller extern tank. Större hushåll → prioritera VV‑kapacitet och återladdning.
  • Styrning & automatik: moderna modeller har väderkompensering, kurvstyrning, varmvattenscheman och smart legionellacykel.
  • Uppkoppling: många stödjer internetmodul, app och ibland öppna gränssnitt (t.ex. Modbus). Det förenklar övervakning, fjärrsupport och integrationer.

Smart styrning mot timpris (Tibber m.fl.)

Smart styrning
  • Vad det gör: optimerar när kompressorn körs och när varmvatten laddas, så att mer förbrukning hamnar under låga timpriser.
  • Hur man kopplar: antingen via tillverkarens molntjänst/app om prisstyrning finns inbyggt, eller via smart relä/API (”SG‑ready”/Modbus) och tredjepartsstyrning.
  • Effekt på ekonomin: sänker kostnaden (kr/år), inte energianvändningen. En realistisk vinst är ofta 5–10 % av den rörliga elkostnaden vid normal prisvariation, upp till ≈15 % om du tillåter större temperaturspann och har rymlig VV‑tank.

Checklista till din offert

  • Specifik arbetskostnad (för ROT) och materialkostnad var för sig.
  • Angiven SCOP (värme och varmvatten), effektspann och elpatronstorlek.
  • Ventilationsåtgärder som ingår (rengöring, tätning, ljudfälla, injustering/OVK vid behov).
  • Varmvattenkapacitet (liter och återladdning), legionellafunktion.
  • Uppkoppling/styrning och om prisoptimering/timpris stöds direkt eller via tillbehör.
  • Garanti, serviceintervall och eventuella ljud-/vibrationsåtgärder i placeringen.

Regler, OVK och installation

Att byta till eller installera en frånluftsvärmepump (FLVP) innebär både ventilations- och värmearbete. För småhus är regelverket relativt enkelt, men det finns några viktiga punkter att ha koll på för att installation och besiktning ska gå smidigt.

Vad gäller för OVK och anmälan?

En- och tvåbostadshus har normalt inte krav på återkommande OVK. Vid nyinstallation eller större ändring av ventilationssystemet kan kommunen begära en funktionskontroll/injusteringsprotokoll i samband med start- eller slutbesked. Om du går från självdrag till mekanisk frånluft, eller gör betydande kanaländringar, kan anmälan enligt PBL krävas. Kontakta alltid din kommun och fråga vad som gäller för just din åtgärd.

El, köldmedium och behörigheter

Installationen omfattar elmatning, styrning och ibland köldmediekrets. Elarbeten ska utföras av behörig elektriker. Köldmediearbeten (om kretsen öppnas) ska utföras av certifierad kyltekniker. Välj en installatör som lämnar drifts- och skötselinstruktion, inställda börvärden och injusteringsprotokoll för ventilationen.

Ventilation: flöden, tilluft och kanaler

FLVP återvinner energi ur frånluften. För att systemet ska fungera krävs korrekt frånluftsflöde från kök, badrum och våtutrymmen samt trygg tilluft via väggventiler eller springventiler. Köksfläkt (spiskåpa) är normalt separat och ska inte kopplas in i FLVP‑kanalerna. Vid installation kan följande behöva åtgärdas: rengöring av kanaler, byte/tätning av flexslangar, ljudfällor samt nya eller justerade tilluftsventiler.

Ljud och placering inomhus

Kompressor och fläkt sitter i inomhusdelen. Placera aggregatet i teknikutrymme, groventré eller tvättstuga, gärna med vägg som inte gränsar mot sovrum. Använd vibrationsdämpare, flexibla anslutningar och ljuddämpare på kritiska kanaler. Säkerställ fri serviceyta framför aggregatet och planera för kondensvattenavlopp till golvbrunn eller kondenspump.

Värmesystem och framledning

FLVP mår bäst i lågtempererade system. Radiatorer och golvvärme som klarar lägre framledningstemperatur ger högre verkningsgrad och tystare drift. Vid höga krav på framledning kliver elpatronen in oftare, vilket påverkar ekonomin. Be installatören verifiera värmekurva och att cirkulationspumpar, avstängningar och avluftningar är rätt dimensionerade.

Kontroll före driftsättning – checklista

  • Ventilationsflöden injusterade och dokumenterade (rumsvisa värden).
  • Tilluftslösning kontrollerad (öppna ventiler, tydliga flödesvägar).
  • Elanslutning, säkring/effektvakt och jordfelsbrytare kontrollerade.
  • Rörkopplingar tryck- och täthetsprovade, säkerhetsventiler provade.
  • Kondensvatten testat, inget läckage eller bakfall.
  • Ljud/vibrationer provkörda, ljuddämpare monterade vid behov.
  • Driftvärden inlagda: värmekurva, börvärden för varmvatten, legionellacykel.

Dokumentation och garanti

Du ska få:

  • Protokoll för injustering, täthetsprovning och funktionskontroll.
  • Drift- och skötselinstruktion inklusive filterintervall, rengöring och felkoder.
  • Garantibevis och kontaktväg för service. Be gärna om fjärruppkoppling så att larm och driftdata kan läsas av utan platsbesök.

Drift, livslängd och service

En frånluftsvärmepump (FLVP) sköter både värme, varmvatten och ventilation i samma aggregat. Den ger en jämn basvärme via kompressorn och toppar med elpatron vid köldtoppar eller när varmvatten prioriteras. Rätt inställda flöden, ren filtrering och en låg värmekurva är grunden för tyst, effektiv och problemfri drift.

Så arbetar pumpen i vardagen

  • Baslast med kompressorn: Energi återvinns ur frånluften och överförs till radiatorer/golvvärme och varmvatten.
  • Elpatron för toppar: Vid sträng kyla eller snabb varmvattenladdning hjälper elpatronen till.
  • Varmvattenprioritering: Aggregatet växlar periodvis över till varmvatten. Korta toppar i el kan förekomma – normalt och planerat.
  • Ventilationsflöde styr effekt: För lågt flöde ger sämre återvinning och kan höja ljudnivån; för högt flöde kan ge onödig ventilationsförlust.

Förväntad livslängd

  • Kompressor: 12–18 år vid normal drift och god filtrering.
  • Fläkt/elmotorer: 10–15 år (påverkas av filterdisciplin och kanalstatus).
  • Varmvattenberedare/tank: 10–15 år (vattenkvalitet och anodskydd spelar stor roll).
  • Elektronik/sensorer: 10–15 år.
    Rätt dimensionering, rena filter och korrekt injustering förlänger livslängden och minskar risken för driftstörningar.

Service och skötsel – rekommenderade intervall

  • Filter i frånluftskanaler/aggregat: kontrollera varje månad första säsongen; byt/rengör var 1–3 månadberoende på damm/husdjur.
  • Tilluftsventiler och galler: dammsug/torka 1–2 gånger/år så att flödena håller.
  • Ventilationskanaler: okulär kontroll vartannat år; rengöring/tätning var 6–10 år eller vid behov.
  • Kondensvattenavlopp/sifon: kontrollera och rensa minst 1 gång/år (undvik stopp och läckage).
  • Säkerhetsventiler (värme/VV): funktionsprova 2 gånger/år.
  • Expansionskärl (förtryck): kontrollera årligen vid kall anläggning.
  • Anod i emaljerad tank (om sådan finns): kontroll var 1–2 år, byt vid behov.
  • Årlig genomgång: kontrollera värmekurva, pumpar, larmhistorik och att elpatronen bara kliver in när det behövs.

Inställningar som påverkar ekonomi och komfort

  • Värmekurva och parallellförskjutning: så låg framledning som komforten tillåter ger lägre elförbrukning och tystare drift.
  • Ventilationsflöde: injustera enligt projekterade rumsflöden; överventilera inte.
  • Varmvattenstrategi: normal temperatur 55–60 °C; planera legionellahöjning till tider med lägre elpris om styrningen tillåter.
  • Nattsänkning: ger sällan vinst med värmepumpar – håll hellre jämn temperatur och låg kurva.
  • Uppkoppling/schemastyrning: använd app/tidsstyrning för värme/VV; vid timpris kan varmvattenladdning och viss uppvärmning flyttas till billigare timmar.

Vanliga servicebovar (och hur de undviks)

  • Igensatta filter: ger lågt luftflöde, sämre verkningsgrad, högre ljud och ibland larm. Åtgärd: tät filterrutin.
  • Otäta eller smutsiga kanaler: ger fel flöde och drag. Åtgärd: inspektera/täta, montera ljudfälla där det behövs.
  • Fel värmekurva/hög framledning: elpatronen går onödigt ofta. Åtgärd: sänk kurvan stegvis, öka radiatoryta eller justera fördelning.
  • Kondensproblem: stopp i avlopp/sifon ger läckage. Åtgärd: rensa årligen, säkerställ rätt fall.
  • Vibrationer/ljud: stumt montage eller fel kanalupphängning. Åtgärd: vibrationsdämpare, flexkopplingar och korrekt upphängning.

Felsök själv – före du ringer tekniker

  • Kontrollera filter, tilluftsventiler och att kondensavloppet rinner fritt.
  • Läs av börvärden/kurva och larmkoder i display/app; notera tidpunkter.
  • Jämför driftdata (kompressortid, elpatron­timmar) över några dagar efter justering.

När ska du ta in service

  • Återkommande larm (hög/låg temperatur, flödesproblem, sensorfel).
  • Ovanliga ljud, tydliga vibrationer eller läckage.
  • Snabbt slut på varmvatten trots normal förbrukning, eller frekventa elpatrontoppar utan köldtoppar.
  • Misstänkt köldmedieproblem (ska endast hanteras av certifierad kyltekniker).

Så förlänger du livslängden

  • Håll filtren rena och flödena injusterade.
  • Kör med så låg kurva som möjligt och undvik onödig nattsänkning.
  • Planera service vartannat–vart tredje år och följ tillverkarens skötselbok.
  • Använd uppkopplingen för att övervaka driftdata – små avvikelser är lättare att rätta i tid.

Jämförelse: frånluft vs luft‑vatten vs berg vs FTX

Tabellen sammanfattar skillnaderna och visar en enkel payback jämförelse i ett gemensamt scenario.

Översikt

SystemVarmvattenKräver vattenburetUtedelTypisk årsprestanda (värme)Typisk årsprestanda (VV)Investeringsspann efter ROT*Bäst för
Frånluftsvärmepump (FLVP)JaJaNejSCOP ≈ 2–3≈ 1,8–2,3ca 75 000–110 000 krSmå/medelhus med mekanisk frånluft och behov av allt‑i‑ett
Luft‑vattenvärmepump (LVVP)JaJaJaSCOP ≈ 2,7–3,3≈ 2,3–2,9ca 90 000–130 000 krHus med bra plats för utedel och låg/medel framledning
BergvärmeJaJaNej (borra)SCOP ≈ 3,4–4,0≈ 3,0–3,6ca 140 000–170 000 krHög årsförbrukning, plats för borrning, lägsta driftkostnad

*Efter ROT beror på arbetsandel, ROT‑sats och ditt kvarvarande ROT‑utrymme.

Enkel kostnad & payback – exempelvilla

Antaganden: 140 m² villa, årligt behov värme 12 000 kWh + varmvatten 3 000 kWh, elpris 1,70 kr/kWh.

SystemAntaget årsvärde (SCOP/återvinning)El efter installation (kWh/år)Årlig besparing (kr/år)Investeringsantagande efter ROTEnkel payback (år)
FrånluftsvärmepumpVärme SCOP 2,5 • VV SCOP 2,2≈ 6 160≈ 15 00090 000≈ 6,0
Luft‑vattenVärme SCOP 3,0 • VV SCOP 2,7≈ 5 110≈ 16 800100 000≈ 6,0
BergvärmeVärme SCOP 3,7 • VV SCOP 3,3≈ 4 150≈ 18 400150 000≈ 8,1

Förklaringar:

  • El före antas vara 15 000 kWh/år (värme + VV). Besparing = (före − efter) × elpris.
  • FTX minskar ventilationsförluster och ger ofta lång återbetalning om den ersätter enbart energiåtervinning; väljs främst för luftkvalitet/komfort. Den fungerar utmärkt i kombination med värmepump.
  • Utfallet beror starkt på ditt hus (framledning, varmvattenprofil, klimat, elpris). Använd vår kalkylator för att räkna med dina siffror.

Snabb tolkning

  • Lägst nettokostnad: Frånluft eller luft‑vatten i många normalhus; bergvärme är dyrast men ger lägst årlig drift.
  • Mest robust prestanda över året: Bergvärme.
  • Minst ingrepp utomhus: Frånluft och FTX (allt inomhus).
  • När välja FTX: När du vill ha styrd ventilation, filtrerad tilluft och jämn komfort – gärna i kombination med värmepump för bästa ekonomi.

Vanliga frågor (FAQ)

Räcker en frånluftsvärmepump för hela huset?

I små till medelstora hus brukar den klara basvärmen. Toppeffekten är begränsad av ventilationsflödet, så vid sträng kyla hjälper ofta elpatronen. Har du höga framledningstemperaturer eller mycket stor yta kan luft‑vatten eller bergvärme ge bättre täckning.

Måste jag ha vattenburet system?

Ja, frånluftsvärmepumpen värmer vatten till radiatorer eller golvvärme samt tappvarmvatten. Saknar du vattenburet system behöver du konvertera, alternativt välja luft‑luft.

Vad gäller för OVK och anmälan?

Återkommande OVK krävs normalt inte i en‑ och tvåbostadshus. Vid nyinstallation eller större ändring kan kommunen vilja se funktionskontroll/injustering. Kontakta byggnadsnämnden innan du beställer.

Hur låter en FLVP och var placerar jag den?

Aggregatet står inne (teknikrum/tvättstuga). Ljudnivån motsvarar ofta en diskmaskin på låg hastighet. Använd vibrationsdämpare och undvik vägg mot sovrum. Ljuddämpare i kanaler minskar sus.

Hur väljer jag storlek/modell?

Utgå från husets värme- och varmvattenbehov samt tillgängligt ventilationsflöde. Välj modell med effektspann som täcker baslasten och beredare som räcker för hushållets varmvatten. Installatören bör verifiera flöden och värmekurva.

Vad är rimlig verkningsgrad (SCOP)?

För uppvärmning typiskt 2–3 och något lägre för varmvatten. Rätt flöde, låga framledningstemperaturer och rena filter höjer utfallet.

Hur mycket kan jag spara?

Beror på ditt behov och elpris. I normalhus handlar det ofta om 10 000–18 000 kr/år vid elpris runt 1,5–2,0 kr/kWh. Använd kalkylatorn för dina siffror.

Vad kostar installationen?

Vanligt intervall är ca 80 000–120 000 kr för byte, mer vid kanalåtgärder. ROT sänker arbetskostnaden. Be om specificerad arbetsdel i offerten.

Hur lång återbetalningstid är rimlig?

Ofta 5–9 år i normalfall. Högre elpris och större behov ger snabbare payback; lågt behov eller hög framledning ger längre.

Hur ofta behöver jag byta filter och serva?

Kontrollera filter månadsvis första säsongen, byt/rengör var 1–3 månad. Gör en enklare service årligen (kondensavlopp, säkerhetsventiler, kurva) och en större genomgång vartannat–vart tredje år.

Varför går elpatronen så ofta?

Oftast för hög värmekurva, igensatta filter eller lågt luftflöde. Sänk kurvan stegvis, rengör filter och be om injustering vid behov.

Går det att kombinera FLVP och FTX?

Tekniskt möjligt men ovanligt i villor. FLVP återvinner frånluften; FTX återvinner i tilluften och ger hög komfort. Välj vanligtvis ett av systemen och kombinera med lämplig värmekälla.

Vad händer med köksfläkten?

Köksfläkt/spiskåpa kopplas normalt inte till FLVP:s kanaler. Den är separat och ska inte blandas med återvinningsluften.

Stödjer moderna FLVP smart styrning (timpris/Tibber)?

Många modeller kan kopplas upp via app och ibland styra varmvatten/uppvärmning mot låga timpriser. Det minskar kostnad (kr/år), inte energibehovet, men kan ge 5–10 % lägre elnota.

Hur stor varmvattenberedare behöver jag?

För två–tre personer är en integrerad beredare ofta tillräcklig. Större hushåll eller badkar kräver större volym eller snabbare återladdning – be om specifikation i liter och återladdningstid.

Vad påverkar livslängden mest?

Rena filter, rätt injusterat luftflöde och låg värmekurva. Förväntad livslängd för kompressorn är ofta 12–18 år vid normal skötsel.

Behöver jag bygglov?

Bygglov krävs normalt inte, men anmälan kan behövas vid ändrad ventilation eller större ingrepp. Kontrollera med din kommun innan start.

Kan jag ersätta befintlig frånluftsfläkt med FLVP?

Ja, i många hus är det just den tänkta lösningen. Installatören bör kontrollera kanalstatus, ljuddämpning och tilluft innan byte.

Vad händer om jag redan har luft‑luft?

Du kan byta till FLVP för värme + varmvatten och förbättrad ventilation. Jämför kalkylen – i vissa fall lönar sig luft‑vatten eller berg bättre om du har vattenburet system och hög förbrukning.

Källor och fördjupning

Myndigheter och regler

  • Energimyndigheten – översikter om värmepumpar, funktion och val av system; teknikgenomgångar och testresultat.
  • Boverket – information om OVK, bygglov/anmälan enligt PBL och vägledning vid ändringar i ventilationssystem.
  • Elsäkerhetsverket – krav på elinstallationsarbete och behörigheter.
  • Swedac/Incert – ackreditering och personcertifiering för kyl- och värmepumpsteknik (köldmediearbete).

Branschguidning och standarder

  • Säker Vatten – installationsregler för VVS i bostäder (rör, avstängningar, säkerhetsventiler, kondensavlopp).
  • Energimärkning/Ecodesign (EU) – energiklasser och årsverkningsgrad (SCOP/SEER), märkning av värmepumpar och varmvattenberedare.

Teknik & modeller (frånluftsvärmepumpar)

  • Tillverkares datablad/manualer – uppgifter om effektspann, SCOP för värme/VV, varmvattenkapacitet, ljudnivå, uppkoppling/styrning. (Exempel: NIBE, IVT, CTC, ComfortZone m.fl.)
  • Installations- och projekteringsanvisningar – dimensionering av ventilationsflöden, kanaldragning och ljuddämpning.

Drift, service och felsökning

  • Servicehandböcker från respektive fabrikat – filterintervall, larmkoder, legionellacykler, rekommenderade kontroller.
  • Kommunal energi- och klimatrådgivning – kostnadsfri rådgivning kring åtgärdsval, bidrag och lokala tolkningar av regler.

Smart styrning och timpris

  • Tillverkarens uppkopplade tjänster – möjligheter till schemastyrning, varmvattenspärrar, prisoptimering.
  • Tredjepartssystem (t.ex. timprisleverantörer, SG‑ready/Modbus‑lösningar) – praktiska exempel på hur varmvattenladdning och värmekurva kan styras efter pris.

Så använder du källorna i praktiken

  • Verifiera siffror: hämta SCOP/ljud/kapacitet i tillverkarens datablad för just din modell och beredare.
  • Stäm av regler lokalt: kontakta byggnadsnämnden om din åtgärd innebär ändrad ventilation eller större kanaländringar.
  • Begär dokumentation: kräva injusteringsprotokoll (ventilation), driftvärden, samt tydlig arbetsdel i offert för korrekt ROT‑beräkning.