Solceller - jämför och spara? Jämför offerter

Solcellsstatistik 2025: hur mycket solel finns i Sverige?

Hur mycket solel produceras i Sverige, hur många solcellsanläggningar är i drift – och hur snabbt växer tekniken? Här sammanfattar vi den senaste officiella statistiken från Energimyndigheten och SCB, samt prognoserna för 2025. Målet: att ge en faktabaserad och lättläst överblick som både villaägare, beslutsfattare och branschfolk kan använda som referens.

  • Installerad effekt (ackumulerad): ca 4,8 GW vid utgången av 2024 (officiell helårsstatistik).
  • Antal nätanslutna anläggningar: ca 293 000 vid utgången av 2024.
  • Solelproduktion: ca 4,1 TWh 2024 (utfall). 2025 (prognos): ca 4,9 TWh.
  • Trend: 2023 var ett rekordår i nyinstallationer; 2024 mattades takten men den totala effekten fortsatte upp.
  • Viktigt: 2025 års slutliga siffror publiceras våren 2026. Vi skiljer alltid på utfall (officiell statistik) och prognos.

Senast uppdaterad: 20 augusti 2025. Källa: Energimyndigheten/SCB (utfall) och Energimyndighetens kortsiktsprognos (prognos).

Så mycket solceller finns i Sverige 2024/25

Sverige passerade cirka 4,8 GW installerad soleffekt under 2024 och hade strax under 300 000 nätanslutna anläggningar. Det gör solkraften till en mindre men snabbväxande del av elmixen (strax över 2 % av elproduktionen 2024).

Struktur i beståndet: Små villaanläggningar (< 20 kW) dominerar i antal. Större företagsinstallationer (20–1000 kW)och solparker (> 1 MW) står för en betydande del av effekten. Fördelningen 2024 liknar i stort 2023, där ~91 % av anläggningarna var < 20 kW, medan större tak och parker bar en oproportionerligt stor del av den installerade effekten.

Så läser du siffrorna: Installerad effekt avser nominell DC-effekt för nätanslutna anläggningar. Antal avser ackumulerat antal vid årsskifte. När vi beskriver 2025 anger vi det som prognos tills officiell helårsstatistik finns.

Utvecklingen år för år 2016–2024

Den svenska solcellsmarknaden har gått från en nisch till en bred folkrörelse på bara åtta år. Tabellen nedan visar den officiella utvecklingen av antalet nätanslutna anläggningar och den ackumulerade effekten.

ÅrNya anläggningarTotalt antalNy effekt (MW)Total effekt (MW)Tillväxt YOY (%)
201612 44927 611112231+93 %
201713 64641 257126357+55 %
201816 99858 255231588+65 %
201919 06777 322287875+49 %
202022 908100 2303931 268+45 %
202126 491126 7215001 768+39 %
202240 374167 0958002 568+45 %
202385 616252 7111 4053 973+55 %
202440 313293 0248724 845+22 %

Obs: siffrorna är avrundade; källa: Energimyndigheten/SCB.

Analys av utvecklingen

  • 2016–2018: Starten på massmarknaden. Statliga stöd och fallande panelpriser gjorde att villasegmentet tog fart.
  • 2019–2021: Stabil ökning på 40–50 % per år. Allt fler företag och lantbruk installerade.
  • 2022: Första “boomåret” med över 40 000 nya anläggningar.
  • 2023: Absolut rekordår – 85 000 nya anläggningar, starkt drivet av höga elpriser 2022 och leveransfördröjda ordrar.
  • 2024: Tillväxten mattades. Färre nya installationer jämfört med 2023, men den totala effekten växte ändå till nära 5 GW.

Sammanfattning: Solceller har på åtta år gått från drygt 200 MW till nästan 5 000 MW i Sverige – en tjugodubbling. Men marknaden har blivit mer känslig för räntor, bidragsnivåer och elprisvolatilitet, vilket märktes tydligt under 2024.

Regional fördelning och segment

Solcellsutbyggnaden är ojämnt fördelad över landet. Mest solceller i absoluta tal finns i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, men sett till installerad effekt per invånare toppar ofta Halland, Gotland och Kalmar.

Exempel på regionala skillnader

  • Göteborg är den kommun som haft flest nya installationer under senare år, tack vare både villaägare och bostadsrättsföreningar.
  • Halland ligger högt i effekt per capita, delvis tack vare stora solparker och gynnsamt klimat.
  • Gotland sticker ut med en hög andel småhusinstallationer i förhållande till invånarantal.

Segmentfördelning

  • Mikroproducenter (< 20 kW): Ca 91 % av anläggningarna 2023/2024. Drivs av villaägare som vill kapa elkostnader.
  • Mellanstora anläggningar (20–1000 kW): Cirka en tredjedel av den totala effekten. Vanligt hos lantbruk, logistikfastigheter och industri.
  • Solparker (> 1 MW): Fortfarande få till antalet men står redan för 6–8 % av den installerade effekten. Här sker den snabbaste relativa tillväxten.

Slutsats: Villasegmentet dominerar i antal, men de stora tak- och markanläggningarna väger allt tyngre i statistiken. Kombinationen gör att Sverige får både en bred folklig förankring och en växande professionell marknad.

Framtidsutsikter 2025–2030

Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos väntas solelproduktionen i Sverige öka från 4,1 TWh 2024 till närmare 5 TWh 2025. På längre sikt pekar flera scenarier mot att solkraften kan nå 10–12 TWh runt 2030, beroende på elpriser, teknikpriser och politiska styrmedel.

Drivkrafter framåt

  • Teknikkostnader: Solpaneler har blivit 90 % billigare sedan 2010. Inverter- och batteripriser fortsätter att falla.
  • Elpriser: Osäkerheten kring framtida elpriser är en stark motivationsfaktor för hushåll och företag att investera.
  • Politiska styrmedel: Grön skatteväxling, elnätsregler och investeringsstöd spelar stor roll. Tillfälliga förändringar (som ROT-avdragets justeringar) har tidigare haft stor påverkan.
  • Solparker: Flera storskaliga parker är under planering, bl.a. i Skåne, Västergötland och Norrland, vilket kan driva volymerna snabbare än prognoserna antyder.

Osäkerheter och utmaningar

  • Elnätskapacitet: I vissa regioner bromsas nyanslutningar av nätbegränsningar.
  • Räntor: Högre finansieringskostnader har redan dämpat villamarknaden 2024.
  • Regelverk: Ändringar i skattereduktionen för mikroproduktion eller nätavgifter kan påverka investeringsviljan.

Prognos: Solceller kommer knappast att bli den största energikällan i Sverige – men med rätt förutsättningar kan de gå från dagens 2 % till 5–7 % av elproduktionen inom tio år.

Slutsatser och implikationer

Solceller i Sverige har gått från att vara en marginell energikälla till att bli en tydlig del av energilandskapet. Drygt 300 000 hushåll och företag är redan producenter av solel.

  • För hushåll: Solceller är fortsatt en attraktiv investering för många villaägare, särskilt i kombination med batterilagring och elbilsladdning. Men lönsamheten är mer känslig för räntor och bidragsnivåer än tidigare.
  • För företag: Stora takytor och elintensiv verksamhet gör att fler ser solceller som en naturlig del av energistrategin. Utbyggnaden kan stärka både ekonomi och hållbarhetsprofil.
  • För beslutsfattare: Solkraften bidrar till elektrifieringen och kan minska trycket på elnäten lokalt. Men för att växa till 10–12 TWh krävs långsiktiga spelregler och satsningar på nätkapacitet.

Sammanfattning: Sverige har redan tagit stora kliv. Utmaningen framåt blir att balansera hushållens intresse, företagens investeringar och det nationella behovet av stabil, grön elproduktion.