Att installera en värmepump är en stor investering, men det kan också ge stora besparingar på lång sikt. Vad kostar en värmepump egentligen? I den här artikeln går vi igenom prisexempel för olika typer av värmepumpar och de faktorer som påverkar kostnaden, så att du kan göra ett välgrundat val.
Beräkna besparing med värmepump – månad för månad
Välj elområde och pump-typ. Vi visar kWh & SEK per månad före/efter, årlig besparing och payback. Inga externa API:er.
Årsförbrukning före
Årsförbrukning efter
Årlig kostnad före/efter
Besparing & payback
Månadsvärden – Förbrukning (kWh)
Förbrukning: Före (gråa staplar) vs Efter (blåa staplar) per månad.
Månadsvärden – Kostnad (SEK)
Kostnad: Före (gråa staplar) vs Efter (blåa staplar) per månad. Elpriset fördelas enligt dina prisinställningar.
| Månad | kWh före | kWh efter | SEK före | SEK efter |
|---|
Om beräkningen (antaganden & metod)
Klimatzoner: Styrs av elområde: SE1–SE2→Norra, SE3→Mellersta, SE4→Södra. Rumsuppvärmning viktas med månadsandelar; tappvarmvatten jämnt över året.
Elpris: Elområde sätter prisförslag. “Vinterpåslag” höjer jan–mar & nov–dec. Med “Håll årsmedel” sänks övriga månader så snittet = ditt snittpris.
SCOP: Års-SCOP sätts av pump-typ + zon (Berg S/M/N ≈ 4.0/3.7/3.4; L-V ≈ 3.2/3.0/2.7; L-L ≈ 3.4/3.1/2.8) och fördelas månadsvis (berg stabilt, luft lägre vinter/högre sommar). Luft-luft värmer inte tappvarmvatten och har täckningsgrad.
Payback: Investering / besparing år 1.
Fördjupning: metod, antaganden och begränsningar
Det här avsnittet kompletterar den korta rutan ovan och beskriver mer ingående hur kalkylatorn räknar, vilka antaganden som ligger bakom och var osäkerheterna finns. Syftet är transparens – modellen ska vara enkel att förstå, justera och stress‑testa.
Så räknar modellen – steg för steg
- Basera värmebehov (rum):
- Om du anger ett eget årsbehov för rumsuppvärmning används det rakt av.
- Annars beräknas behovet som boarea × husstandard (kWh/m²·år) × klimatzon där klimatzonen (Södra/Mellersta/Norra) sätts av elområdet (SE4/SE3/SE1–SE2) och skalar värmebehovet.
- Behovet fördelas till månader med en normalårsprofil (hög vinter, låg sommar).
- Tappvarmvatten (VV):
- Om du anger eget årsbehov för VV används det. Annars läggs en schablon på ≈800 kWh per person och år, jämnt fördelad över månaderna.
- Värmepumpens verkningsgrad (SCOP/COP):
- Års‑SCOP styrs av pump‑typ och klimatzon (berg ≈ högst, luft‑vatten lägre i kallare zoner, luft‑luft mellan).
- Års‑SCOP översätts till månads‑COP med typkurvor (berg ≈ jämn, luft ≈ lägre vinter/högre sommar) som normaliseras mot månadsbehovet så att årsmedel blir korrekt.
- Luft‑luft värmer endast rum. Du kan ange täckningsgrad (vanligtvis 50–70 %); resterande del antas vara elvärme/radiatorer.
- Före/efter elförbrukning:
- Före: rumsuppvärmning + tappvarmvatten antas vara el direkt (kWh före per månad).
- Efter: värmepumpen minskar elbehovet enligt månads‑COP på den del den täcker; eventuellt återstående del + VV (för luft‑luft) räknas som el direkt.
- Elprisprofil per månad:
- Du anger ett snittpris (SEK/kWh).
- Valfritt vinterpåslag höjer jan–mar & nov–dec. Om “Håll årsmedel” är på sänks övriga månader så att årssnittet fortfarande motsvarar ditt snittpris; annars stiger årsmedlet.
- Månadskostnad och summering:
- Kostnad före/efter fås genom att multiplicera månads‑kWh med månadspriset.
- Årlig besparing = (årskostnad före) − (årskostnad efter).
- Payback (enkel) = investering / årlig besparing (ingen diskontering, inga servicekostnader, ingen restvärdesmodell).
Viktiga antaganden
- Normalårsklimat: Månadsprofiler speglar ett genomsnittligt år; extrema vintrar/somrar avviker.
- Schabloner för VV och husstandard: 800 kWh/person·år för VV; hustyper 80/120/180 kWh/m²·år är typvärden – verkliga hus kan skilja kraftigt.
- Ingen effekttopps‑dimensionering: Modellen räknar energi, inte dimensionering. Effektbrist kalla dagar, avfrostningsförluster eller tillskott (elpatron) hanteras inte explicit.
- Enkelt elpris: Endast rörlig energidel per kWh modelleras. Fasta avgifter, nättariffer och timvariation ingår inte.
- Ingen degradering eller service: Värmepumpens åldrande, underhåll, filter, pumpbyten osv. är utanför modellen.
- Inomhustemperatur & beteende: Antas konstant; ändrad setpoint, ventilation, duschvanor m.m. kan påverka mycket.
Kända begränsningar (vad modellen inte kan)
- Framtida elpriser: Modellen förutser inte elpris. Använd prisreglaget och vinterpåslaget för känslighetsanalys.
- Exakta COP‑kurvor per fabrikat: Olika märken/modeller avviker. Här används representativa typkurvor.
- Systemförluster & distribution: Förluster i radiator‑/golvvärmesystem, legionellakörningar för VV, samt styrstrategier hanteras inte i detalj.
- Komfort & inomhusklimat: Högre komfortnivåer (t.ex. 23 °C vs 20 °C) ökar förbrukningen mer än modellen antar.
Så förbättrar du träffsäkerheten
- Mata in egna årsvärden för rumsuppvärmning och varmvatten (gärna från mätare/energistatistik).
- Använd ett realistiskt snittpris från dina fakturor och prova ett intervall (±20 %) för att se känslighet.
- Justera täckningsgrad om du väljer luft‑luft och vet hur mycket yta den faktiskt värmer.
- Jämför scenarier: testa flera pumptyper och investeringsnivåer för att se spann på payback.
Tolkning
Se resultaten som intervall och tendenser snarare än exakta tal. Målet är att ge ett robust beslutsunderlag för storleksordningen på besparing och återbetalning, samtidigt som viktiga osäkerheter tydliggörs.
Prisexempel på olika typer av värmepumpar
Priset för en värmepump varierar beroende på vilken typ du väljer och omfattningen av installationen. Här är några exempel på genomsnittliga kostnader inklusive installation:
| Typ | Pump (SEK) | Installation (SEK) | Totalt (SEK) | Efter ROT (SEK) | Vanligt intervall |
|---|---|---|---|---|---|
| Luft-luft | 15 000 – 25 000 | 5 000 – 15 000 | 20 000 – 40 000 | ≈ 20 000 – 35 000 | 20 – 40 tkr |
| Luft-vatten | 65 000 – 100 000 | 30 000 – 50 000 | 95 000 – 150 000 | 80 000 – 135 000 | 95 – 150 tkr |
| Bergvärme | 80 000 – 120 000 | 50 000 – 80 000 | 130 000 – 200 000 | 110 000 – 180 000 | 130 – 200 tkr |
| Jord/sjö | 70 000 – 110 000 | 40 000 – 70 000 | 100 000 – 180 000 | 85 000 – 160 000 | 100 – 180 tkr |
Not: Priserna är typiska intervall för Sverige 2025. Arbetskostnad kan delvis ROT-avdragsgillas. Variationer beror på husets energibehov, borrdjup/markförhållanden, samt val av varmvattenberedare och installatör.
Luft-luftvärmepump
- Pris: 15 000–30 000 kronor
- Installation: 5 000–10 000 kronor
- Totalkostnad: 20 000–40 000 kronor
Luft-luftvärmepumpar är de mest prisvärda alternativen och passar bra för mindre hus eller som komplement till ett befintligt värmesystem.
Jämför pris på de populäraste Luft-luftvärmepumparna
Luft-vatten värmepump
- Pris: 50 000–80 000 kronor
- Installation: 20 000–40 000 kronor
- Totalkostnad: 70 000–120 000 kronor
Denna typ är något dyrare men kan värma både hemmet och tappvarmvatten, vilket gör den till ett mångsidigt alternativ.
Jämför pris på de populäraste Luft-vatten värmepumparna
Bergvärmepump
- Pris: 50 000–90 000 kronor
- Borrning och installation: 70 000–120 000 kronor
- Totalkostnad: 120 000–200 000 kronor
Bergvärme är en av de mest kostsamma lösningarna initialt, men den är också mycket energieffektiv och har lång livslängd.
Jordvärmepump
- Pris: 50 000–80 000 kronor
- Installation (nedgrävning av slang): 50 000–100 000 kronor
- Totalkostnad: 100 000–180 000 kronor
Jordvärme är liknande bergvärme men kräver tillgång till en större tomt för att gräva ner slangarna.
Sjövärmepump
- Pris: 50 000–90 000 kronor
- Installation: 50 000–100 000 kronor
- Totalkostnad: 100 000–180 000 kronor
Sjövärmepumpar är idealiska för fastigheter nära en sjö eller vattendrag.
Faktorer som påverkar priset på en värmepump
Det slutliga priset för en värmepump bestäms av flera samverkande faktorer. För att få en rättvis bild behöver man ta hänsyn både till tekniska förutsättningar i huset och till själva installationen.
1. Typ av värmepump
Olika värmepumpar har olika prislägen och livslängd. En luft-luftvärmepump är ofta det billigaste alternativet, men den värmer bara luften inomhus och inte tappvarmvatten. Bergvärme ligger i andra änden av skalan, med hög investeringskostnad men också störst potential för långsiktiga besparingar. Luft-vatten- och jordvärmepumpar hamnar däremellan.
2. Storlek och kapacitet
Värmepumpens effekt ska dimensioneras efter husets energibehov. Ett större, äldre eller sämre isolerat hus kräver en kraftfullare pump – och därmed högre investering. En underdimensionerad pump kan leda till att elpatronen måste stötta upp, vilket minskar den ekonomiska vinsten. En överdimensionerad pump kan däremot innebära onödigt hög inköpskostnad och sämre driftsekonomi.
3. Installation
Installationen är ofta en stor del av totalkostnaden. Den varierar kraftigt beroende på pump-typ:
- Bergvärme kräver borrning och i många kommuner behövs tillstånd från kommunen innan arbetet får påbörjas. Kostnaden påverkas av berggrundens djup och markförhållanden.
- Luft-luftvärmepump kräver en utomhusdel och en innedel som kopplas med kylmedelsrör. Avståndet mellan dessa är begränsat (ofta 10–15 meter), vilket kan påverka placeringen om man vill sätta innedelen på exempelvis övervåningen.
- Luft-vattenvärmepump ansluts till husets vattenburna system, och komplexiteten i det systemet styr arbetstiden för installatören.
4. Husets förutsättningar
Själva huset spelar stor roll för vilken pump som passar bäst – och därmed slutkostnaden.
- Isolering och klimatskal: Ett välisolerat hus kräver mindre energi, vilket kan göra att en mindre pump räcker.
- Värmesystem: Om huset redan har vattenburen värme blir det enklare och billigare att installera berg- eller luft-vattenvärmepump. Har du direktverkande el kan det krävas en större ombyggnad.
- Tomt och placering: Tillgång till berg, markyta eller sjö kan avgöra om bergvärme, jordvärme eller sjövärme är möjliga alternativ. För luft-luft och luft-vatten kan placering av utomhusdelen vara avgörande både praktiskt och estetiskt.
Finns det bidrag eller avdrag?
I Sverige finns det ofta ekonomiska stöd som kan minska kostnaden för en värmepump:
- ROT-avdrag: Du kan få skattereduktion för arbetskostnaden vid installation.
- Lokala bidrag: Vissa kommuner erbjuder stöd för energieffektivisering.
- Gröna lån: Många banker erbjuder lån med förmånliga villkor för miljövänliga investeringar.
Hur snabbt betalar sig en värmepump?
En värmepump kan minska dina årliga uppvärmningskostnader med 50–70 % beroende på vilken typ du väljer och vilket värmesystem du byter ut. För många betalar sig investeringen inom 5–10 år.
Sammanfattning
Kostnaden för en värmepump varierar beroende på vilken typ du väljer och installationskraven. Med priser från cirka 20 000 kronor för luft-luftvärmepumpar till över 200 000 kronor för bergvärme är det viktigt att välja rätt lösning för ditt hem och dina behov. Ta också hänsyn till faktorer som driftkostnader och möjliga bidrag för att få en tydlig bild av den totala kostnaden.
