Test: Philips Hue Startpaket

Översikt Philips Hue – Startpaket

Jag har levt med ljussystemet Philips Hue ett par veckor. Idén med plattformen är mycket enkel: justera färgen och intensiteten hos lampor via en smart telefon eller surfplatta. Det fungerar i det lokala nätverket såväl som över internet. Känns rummet för kallt? Dra den lilla markören på telefonens skärm åt det gulröda hållet på färgkartan. Lampan ändrar färg och ger ett varmare sken. Inte bara ljusets färg påverkas, utan också din känsla och sinnesstämning. För låg energi? Dra markören åt det blå hållet. Lampan klarnar och skapar en stramare stämning.
 

Hela upplägget är tämligen rakt på och utan krusiduller och som fristående plattform kan den uppfattas som närmast banal. Och den verkliga styrkan ligger i möjligheten att koppla ihop den med andra appar, som IFTT (If this then that), som gör att olika händelser – som väderförändringar, matchresultat, Facebook-uppdateringar – kan trigga förändringar i ljusmönstret hemma.

Även om Philips Hue kanske inledningsvis främst ter sig som en måttligt kul plattform för den teknikintresserade har den stor potential att faktiskt lyfta ett hem. Priset på 1 700 kronor för startpaketet med tre lampor och ytterligare cirka 500 kronor per lampa är dock en broms.

Tekniska specifikationer – paketinnehåll

Philips Hue Start, som vi har tittat på, innehåller tre lampor och den brygga som kopplar samman lamporna med nätet och appen som styr hela härligheten. Bryggan är cirka åtta centimeter i diameter och kan hängas på en vägg.

En ethernetkabel för anslutning till wlan-router medföljer också. Lamporna passar i skruvsockel med storlek E27, men finns även för spotlight-armaturer med bajonettfäste. Den maximala ljusstyrkan är 600 lumen vilket ungefär motsvarar vad en konventionell glödlampa på 50 watt skulle ge. Philips Hue har en inbyggd dimmer i appen vilket gör det enkelt att justera ljusstyrkan. Tre lampor följer som sagt med i startpaketet, men en brygga kan hantera upp till 50 lampor. Appen som krävs för att styra lamporna laddar du ner från Google Play eller Apples App store. En notering: språket i appen är engelska. Det funkar, men svenska vore snyggare.

Tekniska specifikationer

Installation

Ladda ned Philips Hue-appen. Anslut den puckliknande bryggan till din wlan-router med medföljande sladd, anslut ström. Skruva i lamporna och tänd dem. Följ instruktionerna i appen. Eller rättare, följ instruktionen. Den talar om att du ska trycka på den blå knappen på bryggan för att koppla samman den med lamporna och appen.

Hur fungerar Philips Hue?

Smart Hue handlar egentligen väldigt lite om hårdvara, desto mer om mjukvara. Appen ger dig möjlighet att styra färg och intensitet hos varje enskild lampa, det går att skapa grupper så att justeringar påverkar flera lampor åt gången och du kan också spara inställningar för grupper som ”Scenes”. I appen finns för övrig 17 färdiga Scenes. När du skapar egna Scenes går det att ladda upp ett foto som sedan ligger till grund för ljusinställningarna. Du drar helt enkelt respektive lampikon över fotot och släpper den på den ton och intensitet du vill att lampan ska ha. Kul? Ja. Användbart? Kanske.

Intensiteten hos enskilda lampor styrs med hjälp av skjutreglage (sliders) för respektive lampa. Eftersom du kan namnge varje lampa blir det enkelt att hålla reda på vilket reglage som styr vilken lampa. En fin detalj är att skjutreglaget också antar den färg som lampan är inställd på.

Färgjustering görs genom att flytta en markör över en färgkarta. Här är det lite klurigare att hålla reda på de olika lamporna eftersom de bara identifieras med en siffra. I färgkarteläget går det också att gruppera lampor genom att dra dem till varandra.

I appen finns också funktionerna Alarm och Timer, som låter dig ställa in när lampor ska tändas eller släckas. Alarm-funktionen använde jag för att tända lampan vid sängen på morgonen, och då genom att låta den tonas upp långsamt. Det rör sig alltså inte om något alarm i traditionell mening, utan om tidsstyrd tändning och släckning. Timer-funktionen fungerar på motsvarande sätt men där styrs tändning eller släckning som namnet antyder inte av klockslag.

Ytterligare en funktion i appen är Geofencing, som låter dig styra lamporna så att de släcks eller tänds när du lämnar eller kommer hem till bostaden. Medan det går att välja att släcka enskilda lampor när du går hemifrån går det bara att välja att aktivera hela ”scenes”, alltså förinställda uppsättningar av lampor, när du kommer hem. Det går förvisso att skapa ”scenes” med hur få eller hur många lampor som helst, men det känns som en omväg. Å andra sidan är det kanske det smidigaste sättet att använda det rutinmässigt. En fin detalj i geofencing-funktionen är att du kan välja om lamporna bara ska tändas automatiskt när du kommer hem, om solen har gått ner.

I den senaste versionen av Philips Hue – som når butikerna under oktober – ska det för övrigt också gå att styra lamporna med rösten, med hjäp av Apples digitala assisten Siri.

Så långt funktionerna i systemet. Men hur fungerar det då? Lite bättre än hyggligt, inte mer. Den mest påtagliga bristen i systemet är att Android-appen inte hittar lamporna efter att telefonen har varit i låst läge. Man får då välja ”Scenes” och sedan tillbaka till ”Lights” för att komma åt reglagen för de enskilda lamporna. Det är ingen så kallad deal breaker, men en uppenbar, irriterande bugg. I iOS-appen fungerar det.

Philips Hue är annars kul, smart och lätt att använda. Man hänger i soffan framför tv:n, sätter på en film. Justerar ljuset för att rätt stämning ska infinna sig. Vaknar på morgonen till ett varmt ljus och drar upp ”kylan” lite för att vakna till. Men ganska snart infinner sig en känsla av att ”var det inte mer”. Det är då man ska börja utforska andra appar som fungerar tillsammans med Philips Hue. IFTTT till exempel. IFTTT är en förkortning av If this then that och är en app som kan trigga en funktion när någon specifik händelse inträffar. Tillsammans med lamporna skulle du kunna bestämma att köket ska fyllas av ett varmt, omfamnande ljus när Djurgården vinner en fotbollsmatch. Eller att lampan i hallen ska bli varnande röd när temperaturen sjunker nära eller under noll.

Min favorit är ändå denna: när rymdstationen ISS passerar över mitt hus börjar alla lampor växla i allsköns färger. Jag hade berättat om detta för min nioåriga son under dagen och plötsligt när vi på kvällen sitter framför tv:n händer det: lamporna byter färg från vitt till gult till blått till rött till grönt … och sonen utbrister ”Pappa! Nu är rymdstationen ovanför oss!”. Det enda störande var att färgkarusellen aldrig slutade med mindre än jag själv gick in i appen och avbröt den.
 

Det finns många andra appar som utnyttjar eller styr Philips Hue-systemet. Exempelvis Hue Disco, som låter musiken du spelar styra lamporna.

Philips Hue Sammanfattning

Philips Hue är en gedigen plattform även om den har brister. Priset på 1 700 kronor för startpaketet som innehåller tre lampor är en av dem. Smärre buggar i främst Android-appen en annan. Men det är överlag ett lättanvänt system och formgivning av såväl lampor som den lilla bryggan stärker det positiva intrycket.

Att installation och hantering är enkel gör att du kan ägna den mesta av din energi åt att fundera ut hur du ska utnyttja systemet. Just den frågan är nämligen inte alldeles given och för att få ut maximalt av det – och lamporna inte bara ska bli ytterligare en kul grej som du snart tröttnar på – krävs att du tänker igenom det grundligt. För rätt utnyttjad kan plattformen utan tvekan bidra till att göra ditt hem lite mysigare, skönare, roligare.