Köpguide: Elkraftverk

Köpguide: Elkraftverk

Strömmen går. Det smarta hemmet blir plötsligt osmart. Internet slocknar. Mobilen laddar ur.

Det händer sällan i storstäderna, men det händer ändå ibland. Och på landsorten är väldigt många elledningar ännu inte nedgrävda. Två stormar i november visade med all tydlighet hur sårbart vårt digitala samhälle är.

Smarto.se har gjort en guide för hur man skyddar sig och vad man ska tänka på när man köper ett eget elkraftverk.

 

 

Inledning och sammanfattning

Att välja elkraftverk följer samma princip som när man ska köpa dator. Gör man en lista på vad den ska användas till, så ger sig svaret oftast av sig självt.

Elkraftverk är dock snäppet lite mer komplicerat att välja. Det finns en rad saker att tänka på, inte minst för att ett elkraftverk behöver mer handpåläggning än en dator.

Bensindrivna elkraftverk är billigast, och ett sådant med en bränsletank på över 10 liter kostar marginellt mer än under det. Vanligen har kraftverket två eluttag på 230V, ofta även ett 12V-uttag.

Inverterverk med stabil strömmatning kostar från 5 000 kr, medan ett elkraftverk utan denna funktion kostar från 2 000 kr och uppåt.

Inverterverk är nödvändigt om man säkert ska ansluta känslig elektronisk utrustning. Ska elkraftverket användas under akut strömavbrott kanske det räcker med att ansluta en värmefläkt och ett par spisplattor, och då klarar man sig med ett billigare kraftverk.

Räkna med att ett kraftverk i full effekt drar cirka 1 liter bensin i timmen.

Elkraftverk säljs hos Clas Ohlson, Jula, Biltema, Rusta med flera kedjor.

Frågor inför köp

Saker man ska fråga sig själv om var man behöver kraftverket: i villan/fritidshuset eller i båten/husvagnen eller kanske på älgjakten?

Ska man använda sitt elkraftverk att driva kylskåpet, lite lyse och kanske något enstaka handverktyg (t.ex. en tigersåg vid styckning under älgjakten), duger ett billigare elkraftverk. Ska man ge ström till den medhavda TV:n (vilken klassas som känslig elektronik), kan man kanske lösa det via ett bilbatteri eller ett större powerpack som också är det billigaste sättet att ladda mobiltelefonerna i händelse av strömavbrott.

Ska man däremot använda elkraftverket för att täcka upp ett strömavbrott, dyker det genast upp en rad andra frågeställningar.

Bor man i ett avbrottskänsligt område behöver man kanske reservström under längre tid, dessutom vill man inte tvingas fylla på bränsle som vore det ett nyfött spädbarn. Så därför vill man sannolikt satsa på en enhet som har större bränsletank. Tumregeln är att ju större tank, desto högre pris. Bensindrivna elkraftverk är billigare och vanligare, drar strax under 1 liter/timme medan diesel drar ungefär hälften men är dyrare och mer sällsynta.

Stabil strömmatning

Viktigast ändå är vilka enheter i hemmet som elkraftverket ska strömförsörja. Den riktiga skiljelinjen mellan billigare och dyrare går vid begreppet stabil strömmatning. Normalt varierar spänningen i elnätet med 6 procent, s k övertoner. Ett bränsledrivet elkraftverk kan variera så mycket som 2-42 procent (enligt ett test Energimyndigheten lät utföra 2015).

För känslig elektronik rekommenderas s k inverterkraftverk (inverter kallas också frekvensomvandlare). Det här gör dem dyrare och de ligger vanligen i prisklass från 5 000 kronor och uppåt.

Ett vanligt elkraftverk som ska leverera ström till mindre känsliga apparater och produkter, kostar från 2 000 kronor och uppåt.

Kluriga Kurt tänker då genast att så kallade strömspikar (kan även komma i vanliga ellnätet vid blixtnedslag) stoppas genom en mellankontakt med överbelastningsskydd. Då borde man kunna sätta i en sådan i elkraftverket för att sedan dra förlängningskabeln till datorn.

– Tyvärr skyddar inte det spänningsvariationer åt andra hållet, och de kan vara lika skadliga för känslig elektronik, menar Torbjörn Johnsson, produktchef för bl.a. elkraftverk hos Clas Ohlson. Säkrast är att satsa på ett inverterverk, eller ladda upp mobiler, surfplattor etc via andra sätt, t.ex. ett bilbatteri med en inkopplad transformator till 230V.

Här ska även tilläggas att den som funderar på att skaffa ett kraftverk som klarar att strömförsörja hela sin villa, måste upp i pris rejält. Och för att skapa en sådan lösning måste en elektriker koppla in enheten till den befintliga elcentralen. Där kopplas elnätet bort och kraftverket in, lämpligen med en brytare. Båda får inte vara anslutna samtidigt, dels för att reparatörerna då kan få ström i sig, och när elen kommer tillbaka kan elkraftverket förstöras genom överbelastningen.

Försörjda enheter

Vid ett strömavbrott är man förstås beroende av att komma åt möjlighet till felanmälan och se reparationsstatus. Båda delarna kan hanteras via en smartphone, vars batteri småningom laddas ur om strömmen är borta länge.

Kanske viktigare är ändå att kunna få ljus, värme och att laga mat. Alla har inte vedspis vilken löser de två sistnämnda sakerna. Många har idag satsat på värmepumpar. Har man ett vattenbaserat värmesystem borde man redan ha en backup via bilbatterier som kan driva cirkulationspumparna så att vattnet inte fryser om avbrottet sker i smällkalla vintern. Har man luftvärmepump är det först efter kontroll i apparatspecifikationen man ser om denna klarar sig utan stabil strömmatning, annars måste man satsa på ett inverterverk för att inte bli av med värmen.

Startström

Elkraftverk under 2,0 kW är bara att glömma, de är för svaga. Vanligen ligger kraftverken i spannet 2,0-2,6 kW (högre tal är ofta dyrare). Kapaciteten anger förstås hur många enheter man kan ansluta. Men tyvärr är det inte så enkelt att man kan räkna ihop ett värmelement på 800W med frysboxen på 1200W och tro att det är lugnt. Det finns något som heter startström, alltså vad en apparat kräver att starta då man ansluter den.

Jula är en av varuhuskedjorna som saluför elkraftverk. Och i deras katalog finns en översikt om detta:

Det finns i regel tre typer av utrustning som kan kopplas till ett elverk:

  • Utrustning som kräver låg startström (t.ex. lampor, strykjärn, radiatorer).
  • Utrustning som kräver måttlig startström (t.ex. lysrör, elhandverktyg med borstmotor, grästrimmer).
  • Utrustning som kräver hög startström (t.ex. pumpar, kompressorer, vinschar).

Dessa tre huvudgrupper kan delas in i tre effektgrupper:

  • Låg startström: 1-1,1 gånger angiven effekt i startögonblicket.
  • Måttlig startström: 1-1,5 gånger angiven effekt i startögonblicket.
  • Hög startström: 2,5-6 gånger angiven effekt i startögonblicket.

Några räkneexempel:

  • 500 W-lampa: 500 W x faktor 1,1 = 550 W
  • 1000 W borrmaskin: 1000 W x faktor 1,5 = 1500 W
  • 735 W kompressor: 735 W x faktor 5,0 = 3675 W

Detta visar att man lätt kan luras av den angivna effekten på utrustningen som skall användas.

 

Överbelastningsskydd

Alla elkraftverk har överbelastningsskydd, dvs att de stannar om det blir för stort effektuttag. Men man vill ju inte råka ut för det ändå, fast hur många vet hur mycket brödrosten kräver i startström, och var hittar man den informationen. Den ska finnas i den tryckta bruksanvisningen. Sparas alltså och ska inte slängas med förpackningen. Har man tur står maxuttaget på en klisterlapp undertill på apparaten.

Till och med på skribentens gamla Volta-dammsugare finns startströmmen angiven på en lapp undertill.

Och hittar man inte maxvärdet där, kan man gissa. En tumregel är dubbla effektvärdet men ofta är man på säkra sidan redan vid 1,5x.

Skötsel

Bensin (diesel) är färskvara och ska inte förvaras för länge i verket. Används akylatbensin (miljöbränsle) är denna inte lika känslig för lagring.

Motorolja måste fyllas på innan enheten startas första gången. Vanligt är sedan att man byter olja varje år, även om verket inte används. Annars byts med den intervall som leverantören anger (vanligtvis 50-100 timmars drifttid).

Placering

Elkraftverk bullrar, 96 dB verkar vara ett standardvärde för vanliga enheter vilket kan störa närboende grannar. Inverterverk kan ligga på 90 dB vilket låter som en gräsklippare och kan funka på en camping. Båda avger avgaser och ska köras utomhus. Ska man använda ett kraftverk vid strömavbrott, framförallt vintertid, är det smart med frostfri förvaring. Placering utomhus sker på en redan skapad plan plats med tak som skyddar mot nederbörd.
 

 

Slutsatser

Bensindrivna elkraftverk är billigast, och ett sådant med en bränsletank på över 10 liter kostar marginellt mer än under det. Vanligen har kraftverket två eluttag på 230V, ofta även ett 12V-uttag.

Inverterverk med stabil strömmatning kostar från 5 000 kr, medan ett elkraftverk utan denna funktion kostar från 2 000 kr och uppåt.

Inverterverk är nödvändigt om man säkert ska ansluta känslig elektronisk utrustning. Ska elkraftverket användas under akut strömavbrott kanske det räcker med att ansluta en värmefläkt och ett par spisplattor, och då klarar man sig med ett billigare kraftverk.

Räkna med att ett kraftverk i full effekt drar cirka 1 liter bensin i timmen. Vikten är i regel mellan 40 och 50 kg, så ett kraftverk med hjul är att föredra.

Energiverket har sammanställt ett par guider för vad man generellt ska tänka på om man funderar på ett inköp. Verket har även låtit utföra ett test av olika modeller.

Att skaffa reservelverk

Råd inför köp av reservelverk

Även testet ”Reservelverk 2015” är intressant och informativt

Om författaren

Mats Lundgren

har över 35 år i yrket. Journalist och fotograf med start som rockmurvel. Stort teknikintresse ledde in i IT- och hemelektronikbranschen på 1990-talet. Har sett smarta hem- och säkerhetslösningarna förvandlas från naiva utopier till mogen praktik. Men många visioner från då återstår att förverkliga och gör området oerhört spännande att bevaka.